I en tid av oro och polarisering har vardagskunskap fått ny tyngd. Marthaförbundet har arbetat med dessa frågor i över ett sekel, i dag med fokus på beredskap, gemenskap och framtidstro. Flytten till GRO ses som ett sätt att möta framtidens utmaningar tillsammans med andra.
För snart 20 år sedan följde Camilla Komonen med en vän på sin första Martha-träff i Helsingfors. Det som började som ett nyfiket test blev starten på ett långvarigt engagemang i en folkrörelse som i dag samlar över 8 000 medlemmar.
– Jag har en tendens att när jag går med i något så vill jag ha mer, så det tog inte länge innan jag blev engagerad i föreningen, säger Camilla som nu har jobbat tre år som Marthaförbundets verksamhetsledare.
I sin nuvarande roll möter hon marthor i olika regioner i Svenskfinland under året. Årsmötet, som samlar marthor från flera regioner, är ett av årets höjdpunkter för Camilla. Samtidigt som årsmötet är det högsta beslutande organet i förbundet är det en chans att träffa bekanta.
– Vi har en massa medlemmar som kommer på årsmötet, vi får reservera plats för närmare 300 personer. För mig handlar det om återseendets glädje!
Gemenskapen, lärandet och viljan att engagera sig är kärnan i en folkrörelse med över hundra år på nacken.
En folkrörelse utan motsvarighet
Marthaförbundet grundades våren 1899 under namnet Bildning i hemmen. Förbundets syfte var att sprida folkbildning till alla kvinnor i hela Finland. När den ryska generalguvernören Nikolaj Bobrikoff inte godkände föreningens stadgar, tog man namnet Martha som ett täcknamn. Föreningen har alltid varit politiskt obunden men tog aktivt ställning för till exempel kvinnornas rösträtt i Finland.
Marthaförbundet i Finland startade 1998 ett samarbetsprojekt i Riga i Lettland som senare etablerades som en organisation, Centrs Marta. Men än så länge är Centrs Marta det enda försöket att sprida Martha-rörelsen utanför Finlands gränser.
Just därför väckte det Camillas uppmärksamhet när kommunikationsexperten och tidigare fredsbevararen Elli Flén under en paneldiskussion lyfte tanken att Marthaförbundet borde vara Finlands nästa stora exportvara. Uttalandet satte ord på något som blivit allt tydligare: Marthornas vardagsnära kunskap är inte bara kulturellt värdefull utan också högaktuell i en orolig tid.
Vardagskunskap blir strategiskt viktigare
När beredskap, resiliens och vardagstrygghet seglat upp som centrala samhällsfrågor har Marthornas beredskapskunnande plötsligt fått stor efterfrågan, säger Camilla.
– Vi har i år trygghet i vardagen som tema, det här hänger starkt ihop med beredskap. Vi försöker påminna folk om att beredskap inte enbart handlar om krigssituationer utan också till exempel extrema väderförhållanden eller längre elavbrott, säger Camilla.
Som medlem i KOVA-toimikunta (Kotitalouksien omatoimisen varautumisen järjestötoimikunta) har Marthaförbundet varit med och skapat beredskapsrekommendationen 72h som riktar sig till privathushåll. Enligt Camilla är det i städerna man är minst förberedda när det gäller hushållens beredskap eller hur väl man i praktiken är rustad för att klara ett avbrott.
– Det är så lätt att ta allting för givet när man bor i en stad. När man är omringad av tjänster tänker man att någon annan har koll på att det till exempel finns vatten att tillgå då vattenkranarna i hemmet slutar fungera, säger Camilla.
Utöver beredskapsrekommendationer för hem och besök i skolor har Marthaförbundet också vänt sig till civilsamhället i stort. Nyligen lanserades en handbok om beredskap för föreningar, ett initiativ som möttes av stort intresse. I samband med projektet utbildade Marthorna beredskapsmentorer som nu kan stötta andra föreningar i beredskapsfrågor.
Är du intresserad av beredskapskunnande? SFV arrangerar i samarbete med Marthaföreningen flera beredskapsutbildningar i år. Den första är en introduktion till föreningsberedskap och hålls på nätet 5.5, och i september fortsätter samarbetet med verkstäder i 72-timmarsberedskap i Åbo, Vasa och Helsingfors.
Trygghet genom gemenskap
För Camilla Komonen handlar beredskap inte bara om vatten, ficklampor och matförråd. Det handlar också om psykisk trygghet och om att lita på sig själv och andra.
– Det att du gör något konkret minskar oron. Du tar ett steg, och då behöver du inte bara sitta och grubbla, säger hon.
Samtidigt ser hon polarisering som en av vår tids största utmaningar. När människor slutar mötas och prata med varandra påverkas både välmående och samhällsklimat. Därför har Marthaförbundet valt att lyfta just polarisering som tema på beredskapsdagen den 7 februari.
– Vi vill så ett frö av framtidstro. Det kan vara jobbigt att lyssna på nyheter men tillsammans är vi mycket mer och vi vill påminna folk om gemenskapens vikt och betydelse.
Gemenskapen en av drivkrafterna bakom flytten till GRO
Gemenskapen var en av orsakerna till att Marthaförbundet valde att flytta till GRO. Camilla menar att fysiska mötesplatser skapar bättre samtal och starkare gemenskap. Flytten är också en återkoppling till rötterna. De första mötena hölls hemma hos Lucina Hagman och Eva Ahlström, båda med adress på Georgsgatan.
I en tid som präglas av minskad finansiering för civilsamhället ser Camilla samarbete som nödvändigt. I GRO ser hon möjligheter till nya möten, gemensamma projekt och ett vardagsnära sätt att bygga framtidstro.
– Vår slogan är att vi jobbar för en bättre värld, en vardag i taget. Det kan låta naivt, men jag tror verkligen på det. Och jag tror att tankesättet kan bidra till GRO.
FAKTARUTA
Vem: Camilla Komonen
Bor: I Esbo men för tillfället i Borgå på grund av stambyte.
Verksamhet i GRO: Verksamhetsledare för Marthaförbundet
Det senaste jag lärt mig: Att tvätta mattor med snö är något jag vetat om men aldrig prövat på förrän för några dagar sedan. Nu när vi har snö och minusgrader, så passade jag på att ta mattan ut, slänga snö på den och borsta av den ordentligt. Mattan blev ren och fräsch!